Annons
Annons

BLOGGAR

Annons

Drottning Victorias coronet till V&A

För ett år sedan skrev jag om en kunglig juvel som var till salu. Det handlade om ett diadem som är ritat av prins Albert och har ägts av drottning Victoria och som riskerade att lämna Storbritannien. Naturligtvis till många rojalisters stora sorg.

I mitt inlägg skrev jag följande…

Diademet, som av drottningen kallades för en coronet, tillverkades för att matcha en diamantbrosch med safirer som Albert gav till Victoria i bröllopspresent 1840. Som ung var drottningen mycket förtjust i färgstenar och hon skrev i sin dagbok i samband med den uppskattade gåvan ”My dear Albert has such good taste and arranges everything for me about my jewellery”. Diademet, som med tanke på formen kan kallas för en krona, och broschen finns dokumenterade genom speciellt två berömda porträtt, varav det ena är utfört 1842 av Franz Xaver Winterhalter. Den gnistrande juvelen förblev en favorit, även efter Alberts bortgång 1861, då egentligen den färgglada eran var över för drottningen. Den nätta storleken gjorde att hon ansåg smycket lämpligt även under den senare regentperioden,  vilket med briljans framgår av Henry Richard Graves porträtt från 1874.

Efter Victorias död föll kronan i glömska, då de senare drottningarna föredrog större diadem och tiaror. Kronan kom att vandra vidare genom arv till olika familjer, för att under 2010-talet säljas till en juvelerare i London. I augusti i år uppmärksammades kronan med besked, då handlaren försökte att sälja Victorias älskade coronet till en köpare icke bosatt i England, vilket med förde ett temporärt exportförbud. Handlaren letar nu efter en ny köpare som är villig att betala det hissnande priset på närmare 8o Mkr.

Idag, nästan exakt ett år senare kom nyheten att diademet har skänkts som gåva passande nog till Victoria & Albert Museum, där det kommer att ingå i den permanenta minst sagt prominenta samlingen. Den imponerande gåvan donerades av finanspampen William Bollinger.

Courtesy of The Royal Order of Sartorial Splendor.

/ Erik

Kommentera


Lekfullt 1700-tal

Visst är den fin, pastejterrinen från 1793. Typiskt för det lekfulla 1700-talet är att locket är dekorerat med en slingrande rosenkvist.

Att plocka in rosor från trädgården är under sommaren en riktig lyx. Tänk att rosor har odlats i mer än 4 000 år och då allra längst i Kina. Tack vare greker och romare fördes den asiatiska roskulturen vidare till de västeuropeiska länderna och här kom speciellt Frankrike att dominera förädlingsarbetet under 1700- och 1800-talen. Högt älskad var rosen inte minst under 1700-talets senare del då den förekom flitigt som motiv på porträtt, tyger, möbler och serviser.

/ Erik

Kommentera


Annons

Herrgårdstips

Österbybruk

Lövstabruk

Forsmarks bruk

Är du liksom jag intresserad av antikviteter och kulturhistoria kan jag varmt rekommendera att besöka de uppländska vallonbruken. Här fins en lång rad finfina bruksherrgårdar. En av pärlorna är Lövstabruk, som en gång i tiden var Sveriges största järnbruk ägd av ätten de Geer i 13 generationer.

”Jag vågar säga att min kära mor ingenting sett av Sverige, om hon inte ser Leufstad”, skrev kronprins Gustav, senare Gustav III, till sin mor drottning Lovisa Ulrika 1768. Lövstabruk är än idag en sällsamt vacker plats med stora kulturhistoriska värden. Tiden har nästintill stått still och bevarat en enastående miljö, en värdefull kvarleva från en svunnet Sverige och ett stycke europeisk bruks- och herrgårdskultur som i det närmaste saknar motstycke. I herrgården finns eleganta inredningar av mästaren Jean Eric Rhen och i brukskyrkan en orgel från 1728, som räknas till Europas bäst bevarade barockorglar.

I ett kommande nummer av Antik & Auktion presenterar vi Forsmarks bruksherrgård. Att kliva in i herrgårdens Vita salong fick mig att tappa andan…

/ Erik

Kommentera

Annons

SENASTE FRÅN ANTIK & AUKTION


Laddar